Av 935 analyserade energideklarationer klassificeras 73% av fastigheterna i energiklass D eller sämre, vilket indikerar en omfattande utmaning för den svenska fastighetssektorn att möta kommande EU-direktiv. Endast 7 fastigheter uppnådde energiklass A, medan 77 nådde klass B och 168 klass C. Majoriteten, 270 fastigheter, befann sig i klass E, följt av 244 i klass D, 122 i klass F och 47 i klass G.

Geografiska skillnader i energiprestanda

Geografisk spridning visar på koncentrationer av lågpresterande byggnader. Stockholm har det högsta antalet fastigheter i klass D–G med 78 stycken. Därefter följer Örebro med 34, Norrköping med 32, samt Helsingborg och Västerås med 29 vardera. Detta indikerar att storstadsregioner och större regionala centra, trots potentiellt högre medvetenhet och resurser, har en betydande andel äldre eller mindre energieffektiva fastigheter som kräver åtgärder. Denna geografiska fördelning kan påverka lokala ekonomier och fastighetsvärden i olika utsträckning när uppgraderingskrav implementeras.

Byggår och energiklass

Även om specifika data om byggår saknas i denna analys, är det en etablerad princip att äldre byggnader generellt har sämre energiprestanda. Att 73% av de analyserade fastigheterna ligger i klass D eller sämre antyder att en stor del av det befintliga fastighetsbeståndet är av äldre karaktär eller har genomgått otillräckliga energieffektiviseringsåtgärder. Detta är en kritisk faktor att beakta, då äldre byggnader ofta kräver mer omfattande och kostsamma renoveringar för att uppnå högre energiklasser jämfört med nyare konstruktioner.

Radonmätning och inomhusmiljö

Utöver energiprestanda är inomhusmiljön en annan viktig aspekt. Endast 29% av fastigheterna, motsvarande 269 av 935, har utfört radonmätning. Denna låga siffra indikerar en potentiell brist i uppmärksamheten kring inomhusmiljön, vilket kan ha konsekvenser för hyresgästers hälsa och fastigheternas attraktivitet. En fastighet med god energiprestanda men bristfällig inomhusmiljö kan ändå upplevas som mindre attraktiv på marknaden.

Slutsatsen är att den svenska fastighetssektorn står inför en betydande utmaning med att uppgradera energiprestandan i sitt befintliga bestånd. De höga andelarna fastigheter i klass D–G, särskilt i större kommuner, kräver strategiska investeringar och politiska styrmedel för att möta EU:s krav. Den låga andelen utförda radonmätningar pekar även på ett behov av ökat fokus på den övergripande inomhusmiljön.

Källa: Energideklarationer, 2023.