En analys av 1000 energideklarationer indikerar att 74% av de granskade fastigheterna klassificeras som D eller sämre i energiprestanda. Detta belyser den omfattande uppgift som väntar fastighetsägare i Sverige, särskilt med tanke på EU:s kommande direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD). Direktivet syftar till att minska energiförbrukningen och därmed klimatpåverkan från byggnadssektorn.

Fördelning av energiklasser

Av de analyserade fastigheterna fördelar sig energiklasserna enligt följande: 9 i klass A, 82 i klass B, 172 i klass C, 262 i klass D, 291 i klass E, 136 i klass F och 48 i klass G. Denna fördelning visar att endast 9,1% av fastigheterna uppnår de två högsta energiklasserna (A och B), medan en övervägande majoritet, 74%, befinner sig i de lägre klasserna D, E, F och G. Specifikt utgör klass E den största enskilda kategorin med 291 fastigheter. Denna koncentration i de lägre energiklasserna understryker behovet av omfattande investeringar i energieffektivisering för att möta framtida krav.

Geografiska skillnader i energiprestanda

Geografiska skillnader i energiprestanda är påtagliga. Stockholm uppvisar det högsta antalet lågpresterande byggnader (D–G) med 99 stycken. Därefter följer Göteborg med 36, Norrköping och Örebro med 33 vardera, samt Helsingborg med 30. Dessa siffror indikerar att större städer, med sina omfattande och ofta äldre byggnadsbestånd, står inför de mest betydande utmaningarna. Fastighetsägare i dessa kommuner kan förväntas behöva allokera betydande resurser för att uppgradera sina fastigheter. Denna koncentration av lågpresterande byggnader i urbaniserade områden kan även få konsekvenser för kommunal infrastruktur och energiförsörjning.

Radonmätning och inomhusmiljö

Utöver energiprestanda är inomhusmiljön en annan viktig aspekt. Endast 30% av de analyserade fastigheterna (295 av 1000) har genomfört en radonmätning. Detta låga antal indikerar en potentiell brist i uppföljningen av inomhusmiljön, vilket kan ha konsekvenser för hyresgästers hälsa och fastigheternas värde. En bristfällig dokumentation av radonhalter kan även försvåra försäljningsprocesser och påverka fastighetsvärderingar negativt.

Sammanfattningsvis står den svenska fastighetssektorn inför en omfattande omställning. De låga energiklasserna för en majoritet av fastigheterna, tillsammans med brister i dokumentation av inomhusmiljön, pekar på ett betydande behov av investeringar och strategisk planering. Fastighetsägare som proaktivt adresserar dessa utmaningar kan positionera sig för framtida marknadsfördelar.

Källa: Boverket, 2023.