Av 935 energideklarationer i 28 svenska kommuner, där varje kommun representeras av minst 10 byggnader, framgår att Eskilstuna och Trollhättan uppvisar den högsta andelen lågpresterande byggnader (energiklass D–G) med 90 procent vardera. Detta indikerar ett omfattande renoveringsbehov i dessa kommuner för att uppfylla framtida energikrav.
Geografiska skillnader i energiprestanda
Analysen visar på tydliga regionala skillnader i fastighetsbeståndets energieffektivitet. Efter Eskilstuna och Trollhättan följer Kristianstad med 89 procent lågpresterande byggnader (av 19 deklarationer), och Stockholm med 86 procent (av 29 deklarationer). Även Kalmar (86 procent av 14 deklarationer) och Norrköping (84 procent av 38 deklarationer) har en hög andel byggnader i de lägre energiklasserna. Denna koncentration av lågpresterande byggnader i specifika kommuner kan tyda på att historiska byggnadsvanor eller underhållsstrategier har bidragit till nuvarande energistatus.
Kommuner med lägst andel lågpresterande byggnader
I kontrast till de kommuner med högst andel lågpresterande byggnader, framstår Sundsvall som den kommun med lägst andel, 53 procent. Därefter följer Karlstad med 55 procent och Malmö med 58 procent. Halmstad och Uppsala har båda 63 procent lågpresterande byggnader. Dessa kommuners relativt högre energiprestanda kan bero på nyare byggnadsbestånd, tidigare genomförda energieffektiviseringsprojekt, eller en annan sammansättning av fastighetstyper. Att Malmö, med ett av de större registerunderlagen (36 deklarationer), ändå ligger bland de bättre presterande, är anmärkningsvärt.
Registerunderlagets betydelse
Storleken på registerunderlaget varierar mellan kommunerna, vilket kan påverka representativiteten. Stockholm har det största underlaget med 93 deklarationer, följt av Örebro (46), Göteborg (41), Norrköping (38) och Malmö (36). Trots att Stockholm har ett stort registerunderlag, placerar sig kommunen med 86 procent lågpresterande byggnader i den övre delen av skalan för renoveringsbehov. Detta indikerar att även i större städer med omfattande fastighetsbestånd finns betydande utmaningar. Ett större underlag ger en mer robust bild av en kommuns energistatus, men även med mindre underlag (minst 10 deklarationer) framträder tydliga mönster.
De kommande EU-direktiven kommer att kräva betydande investeringar i energieffektivisering. Kommuner som Eskilstuna och Trollhättan står inför en större uppgift att modernisera sitt fastighetsbestånd jämfört med kommuner som Sundsvall och Karlstad. Denna analys belyser vikten av att förstå lokala förutsättningar för att effektivt kunna planera och genomföra nödvändiga åtgärder.
Källa: Energimyndigheten, 2023.